|
|
Uppfyllda
önskningar (forts)
 David Pettersson-Westlund väntar
sedan i april -02 på en lungtransplantation. Han har syrgas
dygnet runt och en B-Pap som hjälper till med andningen.
Nyligen utökades sökområdet och man letar nu i hela Europa efter
passande lungor till David.
David hade tidigare en gammal TV som
bara fungerade ibland. Han önskade sig TV/Video/DVD till sitt
rum.
Natalis Fond kunde uppfylla hans önskan och mamma Karin
Westlund vittnar om att han blev jätteglad!
David har verkligen inte haft det lätt. Här är hans historia,
berättad av mamma Karin:
David är född -88 och i december -92 ställdes diagnosen
Lymfcancer. Vi blev helt ställda eftersom han var helt frisk
sånär som på den lilla knölen bakom ena örat. Den som gjorde att
vi uppsökte en läkare.
David reagerade bra på cellgifterna och redan i april -93
avbröts behandlingen eftersom det inte längre fanns något att
behandla.
Sommaren kom och allt var bra. David och hans syster Julia fick
en lillebror och vi såg fram mot en lång ledighet tillsammans.
I augusti vände allt. Bara på en vecka blev David jättesjuk och
den här gången var det ALL (Akut Lymfatisk Leukemi).
Cellgifter och cellgifter. Lillasyster in på dagis och
avvänjning från bröstet för lillebror. Allt för att jag skulle
kunna vara med David på sjukhuset så mycket som möjligt.
David var pigg den mesta tiden av behandlingen. Många gånger
åkte vi direkt från en cellgiftsbehandling till hockeyträningen
på Gavlerinken. Det är David som är Kämparnas Konung, jag lovar!
I november -95 var behandlingen i sitt slutskede och den såg ut
att vara lyckad. Nu var David medtagen och trött.
Två veckor efter avslutad behandling fattade jag misstanke om
att det var dags igen. Något, men vad, stämde inte.
Till slut fick vi till en undersökning som bekräftade mina
misstankar. Ytterligare ett återfall i ALL! Den här gången var
det en benmärgstransplantation som gällde.
Den 18 april -96 togs 7 dl från mig och gavs till David. Han
tillfrisknade snabbt och när det var dags för skolavslutning och
Davids 8-årsdag fick han lämna Uppsala och komma hem till Gävle
igen.
De första sex månaderna efter BMT:n gick det bara uppåt sånär
som på ett par mindre bakslag som man dock kunde bota.
Så i februari -97 kom den stora smällen... David hade haft svåra
kramper i sina muskler och senor under en tid och man visste
inte vad det berodde på eller hur vi skulle häva dessa. (Med
facit i hand misstänker vi att det var syrebristen som orsakade
kramperna.) Nu blev Davids lungor utslagna!
David har en avstötningsreaktion i båda lungorna och väntar
sedan i april -02 på en lungtransplantation. Han har syrgas
dygnet runt och en B-Pap som hjälper till med andningen. Den
använder han så gott som jämt. När vi ska ut på någonting sitter
David i rullstol eftersom han inte orkar någonting.
Sedan ett år tillbaka har David en assistent, Micke som bara är
4 år äldre än honom. En pärla! Han är mer som en storebror än en
"anställd vuxen" och det var det vi strävade efter när vi skulle
anställa en assistent. De spelar mycket TV-spel, ser på TV och
video och spelar spel på datorn. Ibland blir det lite skolarbete
också. Kanske lite för lite? Men vad gör det? David får
hemundervisning några timmar i veckan, han har inte varit i
skolan på ett par år annat än för att hälsa på sina
klasskamrater. Nu har ju alla skingrats eftersom de går i
gymnasiet.
David är en sportintresserad kille. Han ser nästan all sport på
TV. Ibland går vi på Gavlerinken och ser Brynäs spela, tyvärr
går det inte så bra för dem i år… Han har varit med
Brynäs-killarna på deras träningar och inne på deras gym flera
gånger, eftersom han känner flera av dem. Annars hänger han med
och tittar när lillebror Martin spelar innebandymatch eller
ishockeymatch med IK Sätra.
David är ofta deprimerad och funderar ibland över BMT:n. Det är
hårt när han säger: -"Jag var friskare när jag hade leukemi.
Dessutom visste ju läkarna vad de skulle göra då. De räddade mig
från att dö i cancer - men vilket liv fick jag?"
Det är hårt. Tufft. Jobbigt och ledsamt. Han är rädd att han
inte hinner få nya lungor och ett "nytt liv".
2004-11-02
Om DU som läser det här
ger ett bidrag nu kan vi skänka glädje till fler svårt
sjuka barn och ungdomar.
Postgironumret är 90 07 25-3.
Vi hoppas att det även finns företag som vill ge ett
bidrag. En liten summa för ett företag kan betyda
mycket glädje för ett sjukt barn. Kontakta oss!
Insamlingsstiftelsen Natalis Fond
Sundholmsgatan 22, 8 tr
216 41
LIMHAMN
Tel: 0707-21 45 00, 0705-15 45 00
E-post: 
Bankgiro: 5342-5021
Organisationsnummer: 846502-2468
Revisor: Auktoriserad revisor Camilla Alm Andersson, KPMG
Uppdaterad 12 januari 2005 |
|
|
